Återvinning & deponering på Flishults avfallsanläggning
Verksamhet & Målsättning
Avfallsanläggningen på Flishult togs i drift 1974 och markytan sträcker sig på 40 hektar. Här tar man emot mellan 50 000 och 100 000 ton avfall årligen. Antalet anställda är 10 personer. Verksamheten bedrivs av Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) som i sin tur är dotterbolag till det kommunala Vetlanda Stadshus AB.Avfall tas emot både från hushåll och från näringsverksamheter. Målsättningen är att för miljön bästa sätt ta emot, mellanlagra och omhänderta allehanda avfall. I omhändertagandet ingår försortering av avfall för att huvudsakligen kunna leverera tillräckligt rena fraktioner till olika material- och energiåtervinningsanläggningar. Den del av avfall som med dagens teknik inte går att återvinna omhändertas på ett miljösäkert sätt i anläggningens egna deponier.
Deponiverksamhet
Anläggningen har tre deponier. En av dem är avslutad och sluttäckt. Den var med från början och därför innehåller den en bred skala av många olika avfall både från hushåll och från industrier. Under sina 15 år i drift fick den bli 15 meter hög. Deponi nr 2 som startades 1990 och är fortfarande i drift. Där deponeras sådana icke farliga avfall som varken kan materialåtervinnas, förbrännas eller rötas. Omkring 30 000 ton avfall läggs på denna deponi årligen. Det motsvarar drygt 3 ton i timmen om Flishult skulle vara öppet dygnet runt året om.2007 byggdes och togs i drift ett tredje deponiområde för mellanlagring, behandling och deponering av förorenade jordmassor och liknande som klassas vara farligt avfall.Lakvatten
Från avfallsanläggningens deponier samlar man årligen upp ca 100 000 kubikmeter lakvatten. 80 000 m3 av det kommer från icke farligt avfall deponier som efter en lokal förbehandling (luftning och sedimentering) pumpas till Vetlandas allmänna reningsverk.Lakvatten från deponin för farligt avfall renas lokalt i tre steg (oljeavskiljning, luftning och filtrering genom sand). Renat vatten innehållskontrolleras och efter godkännande släpps det ut till en lokal vattenrecipient.
Flishults avfallsanläggning har totalt 25 stycken grundvattenprovtagningspunkter för löpande utsläppskontroll därifrån vattenprov för innehållsanalys tas minst en gång i månaden.
Återvinning
Målsättningen med verksamheten är att för en så stor del av de inkommande avfall som möjligt ska gå till återvinning. Tack vare god sortering återvinns nuförtiden hela 97 % av hushållens avfall. Från hela anläggningen levereras årligen omkring 20 000 ton sorterat avfall till olika material och energiåtervinnings anläggningar. Deponigas
Från anläggningens befintliga deponier fångar man in, med hjälp av så kallade gasbrunnar, upp till 1 miljon kubikmeter deponigas varje år. Gasen som har en metanhalt upp till 40 % leds efter en innehållskontroll via en gasledning till Vetlanda, där gasen i en panna förbränns för att bidra med värme till stadens fjärrvärmenät. Miljövinsten är dubbel eftersom gasen ersätter ca 330 m3 eldningsolja, samt inte minst genom denna insamling, minimeras mängden läckande metangas som annars i sig 20 gånger aggressivare växthusgas än koldioxiden är! Start sortering 1994
Sortering av hushållens avfall påbörjades redan 1994 i Vetlanda och Sävsjö kommuner. I samband med det byggdes en optisk sopsorteringsanläggning på Flishult. Kommuninvånarna fick i den tiden sortera sina brännbara sopor i svarta påsar som gick till förbränning, medan resten av hushållens avfall deponerades.Start VESU 2002
Åtta år senare, år 2002 påbörjades ett omfattande avfallssamarbete mellan Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner som vi förkortar till VESU. Den stora nyheten var att man började samla in köksavfall i gröna soppåsar för framställning av miljövänlig biogas. Svarta påsar som var för brännbart byttes till röda och samtidigt behöll man vita påsar för sopor som skulle deponeras. VESU-kommuner har drygt 63 000 invånare som bor i 30 000 hushåll. Från dessa kommuner anländer nära 50 ton avfall i soppåsar för optisk sortering varje arbetsdag som blir totalt 11 000 ton per år. Två påsar 2010
Från och med 2010 har man slutat med att sortera bort vita deponisoppåsar av två skäl. Det ena var att via årliga plockanalyser har man funnit att det brännbara innehållet i de vita påsarna hade stadigt ökat, samt man har också tagit hänsyn till att tack vare en genomförd modernisering av sopförbränningsanläggningen i Eksjö, blev det möjligt att kunna ta emot avfall som till en viss del inte är brännbart. Det innebär att sedan 2010 skickas alla soppåsar som inte är gröna till förbränning för framställning av elektricitet och fjärrvärme. Av de som blir kvar efter förbränning återvinner man metaller, därefter läggs de sista resterna på en deponi.Gröna påsar
Med hjälp av Flishults automatiska sorteringsanläggning avskiljer man de gröna påsarna för framställning av fordonsgas. Detta görs i en biogasfabrik och rötresterna som i sig är en värdefull biogödsel, tillförs till kretsloppet.Med gasinnehållet av en vanlig grön påse kan man köra en bil i 3 km! Mängden fordonsgas som årligen framställs från de gröna påsarnas innehåll motsvarar 270 000 liter bensin och räcker för ca 250 gasbilar för att köra ett avstånd 8 gånger tur och retur månen.El- & grovavfall
Avfallsanläggningen får från VESU:s hushåll in ca 8 000 ton grovavfall årligen. Totalt, tillsammans med soppåsar blir det alltså 19 000 ton hushållsavfall från VESU som tas omhand på Flishult. Minst 97 % av dessa avfall återvinns genom material- eller energiåtervinning, vilket vi är stolta över!Farligt avfall
Avfall som anses på ett eller annat sätt vara giftigt eller farligt samlas in helt separat för miljöns och för människors skull. Kemikalier, färg- och oljerester, lampor och elektronikskrot är den typ av farligt avfall som anläggningen dagligen tar emot. Eftersom avfall från sopkärl antingen blir biogödsel eller förbränns är det verkligen viktigt att dessa sopor hålls fria från farligt avfall! VESU:s sopabonnenter erbjuds därför att vid varje sophämtning och utan extra avgift får i en särskild behållare lämna ifrån sig hushållens farliga avfall. Flishults anläggning tar emot årligen omkring 450 ton farligt avfall från hushåll och företag som efter sortering skickas till olika specialiserade anläggningar för omhändertagande. Förpackningar
Förpackningar ska lämnas till återvinningsinsamlingen, därför får de inte läggas i soppåsar. Genom så kallad materialåtervinning kan uttjänta förpackningar resurseffektivt omvandlas till nya. Det är en mycket bättre lösning för ett hållbart kretslopp i ett samhälle än att hela tiden tillverka nya förpackningar från jungfruliga råvaror. Förpackningar som av någon anledning inte är duger för materialåtervinning går till energiutvinning.Avfallskemi
På avfallsanläggningen finns det också en enhet, kallas för A-kemi, som jobbar med rening av olje- eller på annat sätt grovt förorenade vatten. I anläggningen behandlat vatten slutbehandlas i det kommunala avloppsreningsverket.Sortera rätt
Genom att alla sorterar sina sopor rätt bidrar vi tillsammans till att nödvändiga kretslopp fungerar i vårt samhälle. Det är både bra för oss och för vår natur!